11 - Copenhagen Marathon

Datum: 23 maj 2010
Min tid: 4:11:13
Väder: Växlande molnighet, stundtals blåsigt, 18 grader

Banan i Köpenhamn innehåller en hel del krökar, men är å andra sidan i stort sett helt flack. Så vill man slå rekord så är det här definitivt ett ställe att försöka på. Vädret var också hyggligt för ett rekordförsök. Men inte var jag i närheten av att slå något rekord inte. För tydligen hade min kropp bestämt sig för en timeout efter Sunneresan och beställt in vila varvat med förkylning. Eller var det egentligen så att jag bara blev lite lat och inte kände för att träna längre. I vilket fall som helst blev det ingen träning. Därmed var enda målet med loppet att ta sig runt. Och att försöka ta det så lugnt som möjligt och gärna gå långa sträckor. Helt enkelt att göra en så dålig tid som möjligt, allt för att spara mig till Stockholm Marathon 13 dagar senare. Helst riktigt nära maxtiden 6 timmar. Det skulle bli en lugn och trevlig söndagsutflykt med andra ord.

Nu är det ju så ordnat att jag har väldigt svårt att ta det riktigt lugnt när det är tävlingsdags. Jag har faktiskt aldrig lyckats med det någon gång. Den här gången lyckades jag i alla fall gå ut i ett rätt lugnt tempo. Tog mig till och med tid att stanna och flytta nummerlappen, som jag tyckte satt obekvämt. Men sen lyckadades jag inte med så mycket mer. Jo jag lyckades hålla nere tempot, men berodde nog snarare på att jag inte var tillräckligt tränad för högre farter. Det var det där med att gå som falerade. Det kom aldrig något riktigt bra tillfälle att börja gå. Man kan ju inte börja gå när alla runt omkring springer. Jag tar det lite senare. Och, nä här är det för trångt, jag blir bara ivägen om jag går. Och så där höll det på, jag bara sköt upp det där med gångpaus hela tiden. Sen så plötsligt slog det mig att jag på något sätt och vis tillägnat det här loppet till min nyfödde lille son. Om och hur man nu kan tillägna ett lopp åt någon. Men det var i alla fall så jag tänkte. Det här var ju hans år. Och han hade fått ett danskt namn. Så då är det klart att det passar bra att göra mitt nästa maratonlopp i Danmark och tillägna honom det. Och då kan jag ju inte göra så dåligt ifrån mig som möjligt. Och sen så insåg jag att det var mitt elfte marathon och att han just den dagen var elva dagar gammal. Och därmed hade jag bestämt mig att få till ytterligare något med elva. Jag skulle springa i mål på tiden 4:11. Sagt och gjort, det var bara att anpassa tempot därefter och köra. Kanske inte så bara, för jag höll på att krokna efter dryga tre mil. Som tur var sprang 4:15-gruppen om mig och jag kunde bara inte låta bli att försöka hänga med. Noterbart är att jämfört med andra liknande maratonlopp så var gruppen relativt liten, typ fyra farthållare och kanske tio-tjugo löpare som låg tätt ihop. Fasthållarna var bra på att få publiken att heja på. Och när jag väl lyckats få häng på gruppen insåg jag att de höll rätt lagom fart också. Följde gruppen cirka fem kilometer, sen insåg jag att jag var tvungen att springa ifrån dem för att nå min måltid. Med den fart de höll så hade man kommit i mål på 4:12 och det hade ju varit lite surt.

Danskarna måste vara ett sportigt folk. Det verkade som var och varannan människa cyklade. Det fanns t.o.m. särskilda cykelfiler på alla större gator i stan. Och när det gäller marathon så är kanske inte Köpenhamns marathon lika stort som det i Stockholm, men en 80-90% av de 10 000 löparna var danskar och då ligger det inte så långt efter, och betänker man att det inte finns lika många danskar som svenskar så ligger de nog före. Dessutom har de flera maratonlopp med över 1000 deltagare i Danmark. Det har vi inte i Sverige. Och researrangörer till utländska maratonlopp verkade de ha hur många som helst. I Köpenhamn fanns det en sportaffär med inriktning på enbart maratonlöpning. Helt otroligt. En annan noterbar sak är åldergränsen för deltagande, I Sverige och de flesta andra länder verkar den vara satt till 18 år. I Copenhagen Marathon låg gränsen på 15 år.

Såg att många valde att springa med de funktionströjor som delades ut på nummerlappsmässan. En del hade förra årets tröjor. Men roligast var de som hade två år gamla tröjor. Inte på grund av tröjåldern utan p.g.a. texten på tröjorna "Glitnir - Smart banking", fantastiskt kul när man så här i efterhand kan blicka tillbaks på den isländska bankkollapsen.

Bilder från Köpenhamn

Den inte helt triviala bansträckningen

Utsikt från hotellrummet

Utsikt utanför hotellet

Målgång