102 - Helsingborg Cannonball
Datum: 28 november 2020
Min tid: 3.12.13
Väder start: Dis, -3 grader, 3m/s NO
Väder mål: Dis, 0 grader, 2m/s NO
Målsättning
Målet var att springa in ett nytt årsbästa. Antagligen lite väl optimistiskt med tanke på hur träningen sett ut inför loppet.
Men det kändes bra på träningen på onsdagen, så varför inte? Is och halka på vägarna när det var dags för start, fick mig att revidera
målet till att ta det försiktigt och se vad det skulle räcka till.
Åtta varv runt Påarp
Upplägget var att man skulle springa 8 varv på två rätt lika slingor på drygt 5 kilometer runt Påarp. Varannan gång en lång slinga på 5565m och varannan en gång kort slinga på 5062m. Skillnaden mellan slingorna var den sista biten in mot varvning där den korta slingan gick en kilometer för sig själv ganska rakt mot varvningen, medans den långa slingan nästan helt och hållet följde vägen man nyss kommit fast baklänges. Jo, så småningom fick man gena mot varvningen även på den långa slingan.
Dagens startfält, foto Johanna Gren.
Tävlingen
Det kändes bra redan från start. Löpningen flöt bara på och det kändes lätt. Lite trist att behöva sakta ner på halkiga partier,
men det fungerade, jag slapp ofrivilliga vurpor, vilket var bra. Och frivilliga vurpor lät jag bli.
Lyckan på topp, äntligen dags för marathon igen!
Efter första varvet slängde jag jackan och tog med mig en flaska dricka ut på varvet. Hygglig temparatur på drickan till att börja med, men mot slutet var den nära is. Inte bra, jag fick hålla mig till en mindre vätska än tänkt under loppet, min mage tål nämligen bara en begränsad mängd kall dryck under lopp. De fyra geldoserna som jag stoppat ner i handskarna fungerade dock alldeles utmärkt.
Här flyger jag fram vid 10 km, foto Johanna Gren.
Jag passerade halvvägs på 1.33 någonting och eftersom det fortfarande kändes relativt lätt tänkte jag att jag skulle fixa årsbästat på 3.23.47 utan några större problem. Helt lätt var det inte, jag får erkänna att det gick tungt sista milen. Glad och nöjd i mål var jag i alla fall.
Här är jag sådär sprudlande glad, foto Johanna Gren.