136 - Stadion Marathon
Datum: 13 januari 2024
Min tid: 3.08.04
Väder start: Mulet, 1 grad, 6m/s S
Väder mål: Lätt snöfall, 1 grad, 4m/s SSV
Målsättning
Nytt år, nya mål. Jag brukar ha ett tema för varje år, som jag brukar komma på i god tid innan, alltså vanligtvis sent på nyårsafton.
Temat för 2024 blev Alperna, inte för att jag planerar att åka till alperna, men lite inspiration därifrån kan jag nog få. Så varför inte
börja marathonåret med en backig mara nämligen Stadion Marathon. Stadion Marathon gick sådär förra året, 3:35:35, och då hade jag tänkt mig
en sluttid en bra bit under 3:30, typ under 3:20. Det var jag inte i närheten av. I år var vädret dessutom lömskt, så jag fegade ur och
tordes inte sätta upp något tidsmål. Jag nöjde mig med det mindre kravmässiga målet att "genomföra loppet med skön känsla".
750m hit eller dit! Eller var det dit och tillbaka?
Banan
Kanske inte den mest alplika banan. Banan består bara av en liten backe, men den upptar ungefär hela banan, och man ska upp och ner för den där backen 28 gånger.
Så banan passar helt klart in på årets tema. I år var banan dessutom isig, moddig och hal. Att det föll blötsnö under loppet gjorde det inte bättre, skitväder
helt enkelt. Såpass skitigt var det att när jag kom i mål så trodde funktionärerna att jag vurpat i en lerpöl. Men nejdå, jag hade stått på benen hela loppet,
även om det inte hade varit orimligt att halka omkull någon gång. Det var bara skitigt därute.
Loppet
Min taktik var att springa i tempo som var rätt bekvämt för mig, bra känsla liksom. Tydligen sa den sköna känslan åt mig att tokrusa i starten för att ta ledningen.
Oj, vad hände! Var var alla snabba löpare? Jaja, bara bromsa in åt och ta mer lagomt då. Eller?
Inte då jag valde att störta ned för backen som värsta kamikazepiloten. Sen pumpade adrenalinet på, vilket innebar att benen fick pumpa på också.
Jag låg visst först i 4,5 km. Inte illa! Eller kanske illa ändå, sådana där tilltag brukar straffa sig på ett marathon. Jag koncentrerade mig istället på skön känsla.
Tempot var hopplöst att hålla koll på, det varierade hela tiden med lutningen på backen. Jag försökte hålla koll på var jag mötte andra löpare så att
jag åtminstone i medel höll ett bra tempo. Jag blev nog tröttare mot slutet för det var några löpare jag tappade mot då. Nu sa den sköna känsla åt mig
att jag inte skulle ha det skönt längre utan slita. Och det gick. Jag kom i mål som andra man på 3.08.04. Rejält slagen av vinnaren visserligen, men ändå
ett toppresultat (avsikligt skämt).
Julius kom i mål långt innan mig. Nej, det var inte han som vann, utan han nöjde sig med halvmaran idag.
Det jag kommer minnas mest från loppet är lågstadiekillen som pekade ut mig för sina föräldrar med orden: -"Han där är snabb!".
Dagens topplöpare