Mitt maratonloppSommarturism i Stockholm.
|
36 - Stockholm Ultra MarathonDatum: 8 augusti 2015
Redan när planerna för arrangera det här loppet började ta form, började jag planera för att delta. Både 2013 och 2014 ville verkligheten annat så det blev inget för mig. 2015 så hade jag helt andra planeroch inte en tanke på det här loppet. Men så råkade jag se något om loppet, och tänkte att det kanske skulle gå att klämma in loppet trots allt. Och vips med mindre än en vecka kvar så var jag anmäld.
Tävlingen bjöd på tre olika distanser 50 km, 75 km och 100 km. Feg som jag är, så tog tog jag den kortste distansen, 50 km. Men det är ändå längre ett marathon så det borde passa ett järnår ändå. (Bild snodd från arrangören.)
Start och mål vid Sjöhistoriska museet. Först en minivarv och sedan 6 stycken 8-kilometersvarv vid Gärdet och Djurgården. (Bild snodd från arrangören.)
Hjälp! Vad har jag gett mig in på? Ännu ett sånt där marathon?
Dags för start.
Trångt på minivarvet, sen kunde man köra i sitt eget tempo. Efter några kilometrar så började det bli glest mellan deltagarna.
Jag fick fick sällskap av Christian från Växjö de tre första varven. Trevligt. Jag hade nog gjort honom sällskap hela vägen om jag inte hade fegat ur. Fick för mig att jag skulle ta det lugnt och spara mig de sista tre varven. (Bild snodd från arrangören.)
Och där for jag fram som en snigel. Stannade till och med flera gånger och pratade med folk. Och sen med bara några hundra meter kvar inser jag att jag kan gå under fem och en halvtimme och lägger in världens superspurt. Lyckades med två sekunders marginal. Egentligen vet jag fortfarande inte varför jag skulle fixa den tiden. Var väl en fix idé jag fick då. För målet var ju egentligen att komma så nära sju timmar som möjligt. Och det missade jag rätt grovt.
På återseende Stockholm.
|